Våra bran, vår framtid.

Idag firar vi farsdag i Sverige, trevligt!
Denna söndagen kommer att gå i just Farsdagstema, vi ska till svärföräldrarna och äta gott och gratta Johans pappa.

I morgon är det en ny dag, ny vecka och för mig kanske ett nytt jobb! Jag ska på anställningsintervju på ett behandlingshem. Det är bara ett extrajobb, men där jag ska få jobba med det jag älskar; missbrukare och psykiskt sjuka. Så håll tummarna!

I veckan la Moderaterna fram en tanke om dagis och barnens rättigheter. Det handlade om att barn borde har rätt till en 40 timmars arbetsvecka & 5 veckors semester. Trevlig tanke, men det blir ju så fel. Jag tycker också att barn har rätt till kortare arbetsveckor, men det är ju inte alltid möjligt. Samhället ser ju sådant ut att båda föräldrarna måste arbeta för att få livet att gå runt och har man råd att en går ner i tid så blir det såklart kvinnorna. Igen!

Svaret måste ju vara bättre arbetsmiljö för barnen. Vilket är mindre barngrupper, så att det inte blir så tröttsam miljö för våra barn, men även dagis som har öppet dygnet runt. För att försörja oss måste vi ju arbeta och ensamstående måste få tillgång till "nattis" så att de kan välja att jobba natt, vilket ger mer i kassan för mindre jobb och då också mindre tid på dagis för barnen och mer tid med sin förälder.

Så vad är barnens bästa i enlighet med barnkonventionen? Är det ett samhälle där könsklyftorna lyfts fram igen eller där båda könen känner att de har samma möjligheter? För flickor som växer upp med en "hemma mamma" uppfostras då till att kvinnor ska stå till sidan för sin make. Nej, tack längre än så måste vi ha kommit. Och barnets bästa är ju inte att leva i fattigdom eller med en förälder som arbetar alltid för att man just är ensam. Tvångsgifte för ensamstående? Eller leva i ett dåligt förhållande för barnens skull eller för att kunna försörja sig? Fast KD politik är ju inget svar på denna fråga heller!

Tänk på barnen och skona dem från vuxenvärlden så länge som det bara är möjligt, för inte över dina åsikter och fördomar på dina barn utan ge dem en chans. Vi är alla lika värda oavsett kön, etnicitet eller förmögenhet. Och man föds inte till ett kön, man uppfostras till ett!

Puss & kram