Böcker är min passion, som jag tidigare nämnt. Mig äger ingen av Åsa Linderborg läser jag just nu, en underbar skildring av en annorlunda barndom som hon själv upplevt. Boken känns ärlig och jag kan dra många paralleller till min egen barndom.Pappa var missbrukare, liksom Liderborgs, och Svensson. Vi hade villa, Volvo, vovve och åkte på husvagnssemester.
Poängen jag vill komma till är att min mamma har, sen hon skiljde sig med pappa, föraktat det mesta med sitt förra liv. Hon köpte i och för sig ett hus med sin nya man, skaffade två hundar och blev väl en slags Svensson. Men husvagn nej det skulle hon aldrig kunna tänka sig, vänner som skaffat husvagn har hon nästintill idiotförklarat!
Sen hände det som över en natt, eller det var faktiskt så att hon bara ringde en dag och sa: "Vi har köpt husvagn"! Va? Jaja, det kan ju vara åldern, hon är strax över 50, som gör att det inte blir så många långresor. Fast hon skyller på att nu när de har hundar kan de inte bara "sticka iväg", hon kan inte heller flyga så långt som till Thailand, som hon gärna annars hade besökt. (De var i Kina för ett par år sen).
Jag skrev i ett inlägg igår att jag är impulsiv, inte lika mycket nu som jag var för bara ett par tre år sen, eller innan Melkers uppkomst i magen. Jag har dock lugnat ner mig och trodde i mitt stilla sinne att det berodde på att jag hade blivit äldre och mer mogen, men nu börjar jag ifrågasätta den förklaringen. Mamma med sina dryga 50år på nacken och livserfarenheter med sig som om hon skulle varit 200år , borde inte hon vara mindre impulsiv?
Det kan ju vara så också att hon bara vill vara trendig. Mamma bantar ALLTID och jag menar verkligen alltid, hon har säkert gått ner över 150kg under sin livstid! Hon bryr sig om mode och vill vara kanske lite mainstreem, men absolut inte sticka ut. Och det trendigast man kan göra denna sommaren är ju just husvagnssemester!
Det hon i alla fall inte ska bli är långliggare, de har i nuläget husvagnen på en och samma camping till september. Så detta kan bli en följetång om min mammas märkliga bravader.
Vad vet jag kanske en gåta för Dan Brown att knäcka!
Läste den här artikeln (http://sydsvenskan.se/skane/article351607.ece) i dagens sydsvenskan, fast i pappersupplagan på Höörs vårdcentral. I den versionen hade man med "röster från allmänheten" gällande sol och solskyddsfaktor. Och ibland, eller ganska ofta, blir jag så trött på att folk inte kan ta sitt förbannade ansvar! Många svarade: nej inte använde de faktor inte, jag har solat i 35år och min hud tål det, jag blir lätt brun osv... Är folk helt dumma i huvudet? Att vara brun är inte ett skydd mot de farliga UV-strålarna. Och visst det kan väl kvitta om folk smörjer sig eller ej, men nej inte för mig. Om idioterna inte smörjer sig så ökar risken för hudcancer ganska kraftigt och när de får cancer behöver de vård som du och jag ska betala. Jag är inte snål och tycker att alla har rätt till vård, men de pengarna som dessa människor kostar vården hade kunna gå till bättre behövande - och det är många. Kan folk inte bara smeta på smörjan så att de slipper belasta sjukvården med dessa självförvållade åkommor? Jag vill fan inte betala det i alla fall! Njut och var smart!
Jag var bara tvungen att lägga upp en bild på min lille son, han är så söt!Förra veckan var jag hos frissan och Melker följde med, jag hade jätteont i magen men klippa mig det skulle jag bara! Barn är så fantastiska att de märker när något är fel och så även lille Melker. I 45minuter stod han bredvid min stol och höll mig i handen, han sa inte ett ljud och gnällde inte. Jag blev nästan orolig för honom.Det hela slutade med att jag blev klippt och fick åka in på akuten på kvällen då bebisen i magen var ett utomkveds-havandeskap. Så operation och sjuka smärtor, men nu mår jag bättre och vi får börja om med den roliga delen!
Det var många år sen jag gick över från reklamradio till SR, jag har egentligen aldrig gillat mainstreem radio. Jag tycker det är trist att höra samma låtar om och om igen på alla kanaler och sen orkar jag inte med dessa människor som ska vara så inne och ytliga. Aldrig att dessa kanaler tar upp ämnen med lite tyngd eller som är obekväma, så vida det inta handlar om att smutskasta Carola - vilket då är att sticka ut näsan.
Det började med P1 och deras Studio 1, men snart blev det P4. Skillnaden nu från då är att jag inte skäms längre, jag är stolt över att lyssna på P4 och känner mig lite cool i att stå för det. Kan vara ett tecken på att jag börjar bli gammal!
Idag i alla fall så gjorde jag något som jag inte gjort innan, jag deltog! På radio malmöhus har de tävling varje dag i sommar och frågorna är ledtrådar och så ska man komma fram till ett årtal. Och idag, av någon anledning, så ringde jag in svarade rätt på årtalet - 1985 året då mitt liv som hund berikade filmvärlden med sin premiär. Det jag inte visste var att jag var tvungen att få en följdfråga i radions direktsändning. Den hade jag inte räknat med! Frågan var inte jättesvår och jag klarade den med, men jag tvingades småprata och svara på frågan live. Jag blev så nervös just för att jag inte var bered och började nervöst fnissa och ja ni fattar...
Men nu får jag i alla fall 3 skraplotter som ska göra mig superrik och då ska jag emigrera!
Nu ska jag måla naglarna och mumma upp mig inför kvällen. Johan och jag ska gå ut och äta i storstaden och sen gå på bio och se The Dark Knight - Batman!
Nu kom ursäkten till Höör!
Jag har haft ångest hela dagen för att jag inte tagit tag i målandet av vårt hus, men nu ösregnar det. Precis när jag tänkte dra på mig målarkläder och ställa mig och måla. TRIST! Visst är det bra typiskt?
Så nu får jag lägga mig i soffan istället.
Puss
Kände ett behov av att lägga in lite bilder på vår bokhylla. Johan är lika galen i böcker som jag, fast smaken är inte riktigt den samma. Det vi ÄR överens om är att JK Rowlings böcker om Harry Potter är riktigt bra för barn som vuxna./Camilla
Jag har en stor passion här i livet, förutom TV då, och det är böcker. Jag var aldrig mycket för skolan när jag var i grundskole åldern, men jag har alltid älskat att läsa. I mina tidiga tonår läste jag Verginia Andrews och drömde mig bort i hennes världar, harlequin romaner gick jag över till när jag läst ut Andrews alla böcker. Kan tyckas pinsamt, men harlequins romantiska världar är perfekt för en nybörjar kvinna.
Idag blev det ingen cykel, då de var lite dyra för att impuls köpa Johan får nog själv välja en. Jag har ett par kandidater, men men. Det blev två böcker till mig, vilken överraskning! En bok om mammors kamp för sina barn och en deckare. Jag har så svårt att motstå böcker som är blödiga och bäst är ju om de är baserade på verkliga händelser. Och en deckare.
Hennig Mankell var nog den som först introducerade mig i den världen, sen hittade jag Lisa Marklund och min senaste deckar kärlek är Camilla Läckberg. Läckberg läste jag en artikel om innan hennes debutroman Isprinsessan kom. Hon var ekonomen från Fjällbacka, som jag känner väl till och besökt många gånger eftersom min bästis morföräldrar bodde där, i artikeln stod att hon fått en deckarkurs i julklapp. Jag tyckte det var inspirerade eftersom jag själv gått i författardrömmar i många år. Sagt och gjort, ut kom boken och nu kan jag inte få nog av hennes böcker.
Det finns så klart andra genrer som tilltalar mig och en författare man inte får glömma när man bloggar om böcker är Kerstin Thorvall. Om man inte tilltalas av hennes böcker, då smaken är väldigt individuell, så måste man i alla fall ge henne en eloge för språket och hennes meningsbyggnader. En fröjd att läsa. Måste bara nämna Marianne Fredriksson också och två böcker av henne som måste läsas är Älskade barn och så klart Simon och ekarna. Ska man bara läsa en bok i livet så måste det vara Simon och ekarna.
Nu ska jag sätta mig med en skön deckare och njuta av att det är sommar, inte för att jag märker det på vädret. Kalendern visar juli.
Puss
Nu ska jag snart dra och leta efter en cykel till min sambo Johan!
Puss & Kram...
Kollade precis på Oprah och ibland blir jag helt mörkrädd. Idag handlade det om feta ungar som gjort en operation och satt ett snöre om magsäcken så att de inte kan äta så mycket och därmed gå ner i vikt. En av tjejerna var 14 år när hon opererades! Ärligt talat var är vi på väg eller var är USA på väg?
I USA lider ca 34% av befolkningen av fetma och en ännu större del av övervikt. Men är verkligen lösningen kirurgi och är det etiskt att operera barn smala istället för att ta itu med varför de äter? Om varför man äter inte reds ut så är risken stor att ett missbruk ersätts av ett annat, vad gör vi då? Kan man inte missbruka mat för att operationen sätter stopp då hittar man på annat att döva smärtan, tomheten eller vad det nu är för hål man fyller. Jaha du röker marijuana, vi tar bort dina lungor!
Dessutom satt de feta ungarnas föräldrar i publiken och försvarade varför de hade tagit ett sådant beslut åt sina icke myndiga barn "Jag vill ju bara att hon ska vara smal och lycklig", Han har prövat alla bantningsmetoder som finns och ändå är han fet, detta var sista utvägen" - fina ord och det är ju klart att alla föräldrar vill hjälpa sina barn, men föräldrarna ingick ju själv i de 34% som lider av fetma. Är det bara jag som ser ett sammanhang?
Sen måste jag undra; är verkligen smal lika med som lycklig?
TV, jag älskar att titta på TV. Vissa program är bra och jag kan stå för att jag tittar på dem, så som dokumentärer om PK-ämnen och uppdrag granskning osv.
Pinsamt listan: (10-jag skäms och berättar inte för ngn, 1-helt ok, kanske lite stolt)
*Uppdrag granskning 1-2, beror ju på vem man vill impa på!
*Kalla fakta 3-4, gillar inte TV4 så mycket, lite väl blåa.*Unga mödrar 4-7, jag kommer undan med det eftersom jag är mamma själv.
*Morden i Midsomer 3-6, älskar deckare TV som bokform.
*CSI 7, pinsamt mest fat att jag föredrar CSI Vegas och därefter NY och ja ni fattar, jag kan lista dem i någon slags ordning och då är det pinsamt oavsett programserie!*Hej, hej sommar & Blue water high 10, solklar! Det är bara så bra, jag kollar på det trots att Melker inte är hemma. Inte för att han tycker BWH är bra eller fattar något av det, men det är ju ett barnprogram och han är ett barn=bra ursäkt.
Blue water high säsong 2!
Bara att göra en lista känns lite pinsamt det med...
Personligen tycker jag att lite mullig är snyggare och ser sundare ut än att vara precis modell smal. Jag röstar för att alla modeller ska kunna bära upp stl 38. Endast Lindex skyltdockor är stl 38, andra modekedjor har mått på sina dockor som passar en sund 10åring. Är det konstigt att vi svälter oss?
Då kom det nya bantningsrön igen, jag blir så trött av all denna kroppshysteri och dessa dieter för att råda bot på badringen runt magen. Trots detta har jag troligtvis provat alla dieter som existerat. Vikt väktarna är jag mest nöjd med, men nu visar nya studier att denna är den mest ineffektiva. Enligt Ben-Gurionuniversitetet i Israel är dieter med mycket fett och inga eller väldigt lite kolhydrater de mest effektiva. Märkligt, tycker jag, är att studien pågick i två år och resultatet blev 3,3kg, 4,6kg och 5,5kg i viktnedgång.
Oavsett vilken av dieterna jag valt så hade den viktnedgången inte gjort mig nöjd, på TVÅ år.
Jag undrar vad man gör efter önskad viktnedgång med tillexempel Atkins. Ingen kan ju leva på en strikt diet i all evighet, så någon gång måste man börja äta kolhydrater igen. Då är det lätt att man återgår till de matvanor man hade innan dieten, de vanor som gjorde en fet. Jag tror att det handlar om att förändra sin livsstil och sina vanor, det är nog det mest långsiktiga.
Fredrik Paulún sa vid en föreläsning att fetceller byts ut ungefär var tredje månad. Så fetvalken på magen är inte från förra året, utan den är helt färsk!
Jag är gravid igen! Har en liten Melker, årgång 2006, och väntar nu på att en vindruva i magen ska bli en ny bebis. Minifisen väntas till mars 2009, om nu allt går som det ska.
Med Melker mådde jag illa från det att jag kissat på stickan och fram till månad 4 ungefär, det var sjukt jobbigt. Jag låg i en resesäng i storarummet hela dagarna och mådde skit. Nu är det över en vecka sen kissandet och fortfarande inget illamående, så nu längtar jag efter det. Gravida kvinnor är HELT galna! Den här gången är jag bara otrevlig. När jag väl börjar må illa blir det jobbigt för mig, men min omgivnings tillvaro kommer att bli mindre otrevlig för när jag mår illa orkar jag inte vara otrevlig.
Det sägs ju att ju sämre mamman mår ju bättre mår ungen i magen, så därför vill jag må skit!
Har ni kollat in Gynnings blogg än? Här kommer en länk till den för dig som inte hittat den http://gynning.blogspot.com/
Puss
Jag är lite "hobby-dyslektiker" och ser ibland bokstäver i ord som inte existerar. Väldigt jobbigt när man löser korsord, om man är mer än en som löser samma kryss, men i vardagen kan det bidra till en del skratt. Som idag när jag var och handlade trosskydd. Jag stod i kassan och kassörskan slog in varorna, jag kollade på displayen för att se vad summan var uppe i och i samma ögonblick blippade hon in trosskydden och jag läste "mus torr" i displayen. Jag började små skratta och kassörskan tittade frågade på mig, ibland är vardagen bra rolig...
Jag har läst en hel del bloggar och vanlig förekommande är just frågan varför de ska blogga. Av någon anledning har alla dessa börjat blogga och då kan de i sin blogg spy galla över just bloggare!
En del bloggare, viss kändis bloggare, bloggar ju enbart för att få uppmärksamhet och troligtvis för att hålla sig kvar i rampljuset trots att han 5 minuter passerat för lääänge sen. När jag såg att Carolina Gynning begett sig in i bloggträsket reagerade jag som många andra - Äntligen! Att få en lite glimt av hennes insida är så efterlängtat. Och bloggen då? Jo, den är virrig, djup och helt galen - som Gynning her self!
Nu tyar jag inte mer för stunden. jag funderar vidare och återkommer.
Undrar hur många som läser det första blogginlägget i en ny blogg. Kan tyckas oviktigt, men om ingen läser det så kvittar det vad jag skriver, om många läser så vill man ju vara lite rolig kanske eller djup. Sen är det ju på modet att vara PK, vara mot FRA och handla på UFF... Vi får väl se var denna blogg hamnar på modekartan.
Kanske kommer det bara handla om småbarnsliv med ner kissade sängar skrivet av en ilsken gravid bloggare.
Vi får väl se... Jag kanske borde ha en plan!?
"Puss & kram, ses på stan" - Bläää
